Inledning: Hälsingegårdarna — Ovanåkers stolthet

I hjärtat av vår kommun, på samma byväg i Långhed där många av oss kört förbi på väg till jobb, affär eller familjebesök, finns två av Sveriges sju världsarvsgårdar: Jon-Lars och Pallars. För Ovanåker är detta mer än fina byggnader på vykort — det är bärande identitet, lokalt berättande och en daglig påminnelse om hantverk, tradition och bygdens styrka. Denna text är en hyllning till gårdarna, men också en guide för vad som händer nu och hur vi som kommun kan fortsätta vårda detta unika kulturarv.

Bakgrund: Vad gör en hälsingegård unik?

Hälsingegårdarna i vårt landskap är inte vanliga bondgårdar. UNESCO pekar på tre saker som gör dem särskilda: de är ovanligt stora i ett bondesamhälle, rymmer många rum avsedda för fest och representation, och bär en rik tradition av väggmåleri och folkdekoration. I Ovanåker ser vi detta i form av pampiga brokvistar, många fönster och interiörer som berättar om 1700‑ och 1800‑talens bondesamhällens välstånd. Jon-Lars och Pallars representerar den mest påkostade sidan av denna byggnadskultur.

Jon-Lars och Pallars — två världsarvsgårdar i Långhed

Jon-Lars är en riktig släktgård med anor från 1600‑talet och med en ombyggnad från 1857 som gav huset dess karakteristiska storlek: 18 rum och över 50 fönster. Att en gård i vår by har behållit så mycket av sin ursprungliga planlösning och sina målade interiörer är något som vi i Ovanåker kan vara stolta över. Pallars, bara några hundra meter bort, är nästan herrgårdslik med sina dubbel­flyglar och ger ett monumentalt intryck som visar hur bönderna hävdade status genom byggnadskonst.

Båda gårdarna är privatägda men ingår i ett större, sammanhängande landskap där fäbodar, vattendrag och odlingslandskap tillsammans skapar den berättelse UNESCO lyfter fram. För dig som bor i kommunen är de inte bara sevärdheter — de är platser där släkter levt, arbetat och festat i generationer.

Varför spelar detta roll för Ovanåker?

Hälsingegårdarna är en ekonomisk och kulturell motor för vår kommun. Några konkreta effekter:

• Turism: Stora Hälsingegårdars väg lockar sommartid många besökare, och besöksnumren bidrar direkt till kaféer, B&B, hantverkare och lokala evenemang.
• Identitet: Gårdarna är en tydlig del av Ovanåkers varumärke i kommunens översiktsplan och används i marknadsföring, skolprojekt och lokala arrangemang.
• Utbildning och hantverk: Restaureringskurser och byggnadsvård på Pallars och andra gårdar sprider kunskap och skapar yrkesskicklighet i bygden.

Kommunens besökscenter på Ol‑Anders i Alfta fungerar dessutom som nav för både världsarvsinformation och biosfärområdets arbete — det är här besökaren ofta får sin första introduktion till vad som gör Ovanåker unikt.

Guldkorn och kuriosa

För den nyfikne finns mycket att fästa sig vid. Några guldkorn:

• Två världsarvsgårdar på samma byväg (Jon‑Lars och Pallars) — en unik koncentration i en liten by.
• Pallars har en interiör som närmast efterliknar en herrgård — men byggd i trä och på bondens villkor.
• Ol‑Anders i Alfta är dubbeltydigt viktigt: både som världsarvs‑ och biosfärinformation (Voxnadalen) — en plats där kulturarv och natur möts.
• Kommunens ljudguide längs Stora Hälsingegårdars väg gör historien tillgänglig i mobilen och väcker platserna till liv för både besökare och skolungdomar.

Aktuellt läge och framtid — vad händer nu?

Idag arbetar Ovanåkers kommun och Region Gävleborg med flera projekt för att förena hållbar platsutveckling, naturturism och kulturarvsförvaltning. Prioriteringar framöver inkluderar bättre skyltning och cykelinfrastruktur längs Stora Hälsingegårdars väg, fler evenemang för att sprida besökstrycket över säsongen och stärkta kopplingar mellan gårdarna och tätorterna Alfta och Edsbyn. Samtidigt kvarstår utmaningar: underhållskostnader för privatägda gårdar, generationsskiften och påverkan från klimatförändringar kräver långsiktiga lösningar.

Som boende i Ovanåker kan du bidra: delta i evenemang, rekommendera gårdarna till besökare, handla lokalt och stödja initiativ för hållbar turism. Med gemensamma krafter kan vi säkra att Jon‑Lars, Pallars och hela Stora Hälsingegårdars väg fortsätter vara vår gemensamma stolthet — ett världsarv som lever i vardagen, i kulturen och i landskapet.