Analys: Kostnader väntar om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Sverige riskerar, utöver ökade utsläpp, också betydande ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande från IVL den 22 juni 2026.

Gäller främst transporter och uppvärmning

IVL lyfter särskilt den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transporter och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

IVL:s forskare och klimatexpert Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

ETS-flex kan täcka en del – men med förlorad intäkt

Regelverket möjliggör enligt pressmeddelandet att Sverige kan täcka maximalt 5,2 miljoner ton av gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via en flexibilitetsmekanism. IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

Lars Zetterberg uppger i pressmeddelandet:

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor.

Tre vägar för kvarvarande utsläppsgap

Efter möjlig användning av EU ETS återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade utsläppsutrymmen/AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater också har underskott, vilket gör både tillgång och pris osäkra.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas i pressmeddelandet till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används från EU ETS.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet enligt regelverket upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen upprepas uppräkningen, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga böter

Utöver ökade kostnader för ett växande utsläppsgap kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL:s forskare och miljöekonom Per Strömberg säger i pressmeddelandet:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag.

Analysen redovisas även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026.