OvanåkersNytt

Länsförsäkringar: Matprisökningarna senaste åren har varit ”normala” – i nivå med Europa

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt och något mindre än i Europa före momssänkningen.

Annons

Matpriserna har fortsatt upp – men i normal takt

Efter de stora prisuppgångarna 2022–2023 har matpriserna fortsatt att stiga i Sverige, vilket har hållit liv i debatten. En genomgång från Länsförsäkringar visar dock att ökningen under de senaste åren fram till momssänkningen på mat har legat inom vad som beskrivs som normala ramar, och dessutom varit i nivå med eller något lägre än i jämförbara EU-länder.

I pressmeddelandet (3 juni 2026) pekar Länsförsäkringar på att den snabba prisutvecklingen ebbade ut under våren 2023, men att priserna därefter fortsatte upp. Det är en utveckling som även påverkar hushållen i Ovanåkers kommun, där mat är en stor del av vardagsbudgeten.

”Återgång till det normala”

Enligt Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, ska prisökningarna efter våren 2023 främst förstås som en normalisering:

”Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala.”

Länsförsäkringar hänvisar också till att matpriserna under decenniet före pandemin ökade betydligt snabbare än den allmänna inflationen.

Sverige jämfört med Europa

Enligt genomgången har Sverige inte haft en högre prisökningstakt än omvärlden under den senaste treårsperioden före momssänkningen.

”Nej, priset på den svenska matkassen har inte stigit mer än i andra europeiska länder. Ser vi till den senaste treårsperioden så hade svenska matpriser ökat ca 7 procent fram till matmomssänkningen, medan det rörde sig om prisuppgångar på 8–9 procent i övriga Europa.”

Momssänkningen 1 maj 2026: ”Raderar ut” uppgången

Beräkningarna i genomgången avser utvecklingen fram till april 2026, alltså före den svenska momssänkningen på mat den 1 maj 2026. När momssänkningen räknas in förändras bilden tydligt, enligt Länsförsäkringar.

Annons
”Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023. Det är såklart en lättnad för svenska hushåll, även om effekten sannolikt är tillfällig.”

Siffror ur Länsförsäkringars sammanställning

Uppgifterna nedan avser kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” i konsumentprisindex (KPI). Tabellen gäller fram till mars 2026 (före momssänkningen).

PeriodSverigeSverige KPIEMUEU
Mars 2023 – mars 20266,0%5,7%8,2%8,9%
Mars 2021 – mars 202633,2%23,4%32,8%36,8%

För perioden januari 2010 till januari 2020 uppger Länsförsäkringar (med hänvisning till SCB) att matpriserna ökade 19,3%, medan KPI steg 10,7%.

Hög prisnivå kan fortsätta prägla debatten

Länsförsäkringar sammanfattar att matpriserna i Sverige har följt både den allmänna inflationen och utvecklingen i Europa. Samtidigt bedöms debatten om matpriserna fortsätta, eftersom prisnivån fortfarande är hög efter prischocken 2022–2023. I pressmeddelandet nämns även osäkerhet framåt, bland annat kopplat till oroligheter i Hormuzsundet.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi